Jihad och majestätiska linjer i Grufsedalen

Tillbaka än en gång från fantastiska dagar i Tröndelag!

Under två dagar testade vi Gudmund Grönhaugs hemmaklippa Ekne med läge strax utanför Levanger. Strålande sol gjorde det lätt att stiga upp på morgonen. Ett måste då klippan får sol rätt på väggen in mot eftermiddagen och gör det svårt att klättra. En 25 minuters anmarsch tar dig fram till klättringen och den vägg vi planerade testa; Övreveggen med Tegneserie-sektorn. 

Lederna vi klättrade var av varierande karaktär, där de flesta inte var jättefina. Ofta var lederna rensade i varierande grad och lösa grepp flög iväg från både händer och fötter. Detta inkluderade i ofrivilliga "dalsusare" som i och för sig kan vara trevligt, men ger ett litet tråkigt intryck på klippan. 

Personligen var jag lite extra intresserad av att testa G.G:s två stoltaste linjer varav en jag nämnde i förra inlägget, Veien ut av Grufsedalen. Denna linjen är den mest uppenbara linje på Övreveggen, även den mest majestätiska för området; men kanske inte för hela Norge. Den andra som var den första linjen av de två att bli klättrad är en escape från direktlinjen "Grufsedalen". Det är denna som heter Eggmysteriet. Eggmysteriet gick fint och jag var nära att även sätta "Veien ut av Grufsedalen". Han göra endast två press innan solen kom stekande. Intressant är att efter att jag ramlat av cruxet på mitt andra press och bestämt mig för att rensa leden från mina slingor, sliten bort det näst sista greppet på leden och hamnar i luften. Med stor sannolikhet hade detta grepp lossnat nästa gång jag kom dit, så med tur i oturen drog jag loss det nu och inte på "press".

Efter två dagar på Ekne kände vi oss nöjda. Åker inte tilbaka med det första och i sådana fall endast för att göra den leden jag missade på. Jag är extremt upptagen av en klippas estetik och därför känns inte Ekne så intressant. Är man inte som jag och brydd över klippans utseende är det nog värt att ta turen, kanske med guide som kan visa pärlor.

Helgen tillbringades på Hell igen...Har här sista tiden råkat ut för en del problem, då jag inte haft några nya linjer över 7c+ att klättra. Ett lyxproblem visserligen, men fortfarande ett problem. Kom dock ihåg att Sindre Saether ifjol gick Hellig Krig-prosjektet och blev intresserad av att testa. Smutsig och "sällan" klättrad som den var tog det några turer upp och ned innan den var rengjord och jag kunde testa ordentligt. Leden är en av de längsta på Hell och har mycket varierande klättring. Intensiv start, lite storfjäll på mitten upp i ett dubbelt knälås som avslutas i en kryddig uttoppning. Leden är kanske ingen blivande klassiker, men absolut värt att testa om man har graden inne. Skulle tro den ligger runt 8b.


Efter nästa helg är jag ledig igen och redo för nya äventyr. Har en intensiv skol- och jobbhöst under september och oktober månad, så detta blir nog den sista långa turen för sommaren. Min repkamrat är sugen på Niemisel eller Stockholm. Får se var det är torrast, jag är sugen på allt, men helst bohuslän!

Angående mina nya skor! Ok!, men inte helt övertygad ännu. Det jag än så länge känner är att ju brantare det är desto bättre blir de, men det är kanske ingen nyhet!


Och just det, Jag får 20 bilar som vår, mot en bil som Franssons...Tror inte jag byter...


Kameran är borta...