torsdag 18 februari 2010

Nede för räkning eller bara nedräkning?



Detta är inte en ”narcissistisk” beskrivning av mitt liv, utan snarare en del av mitt privata ”science project”...
En tung träningsperiod är över...tack och lov...inser nu vad träna hårt innebär, i varje fall för min del. Har aldrig lagt någon egentlig energi på att träna mycket uthållighet då jag inte direkt sett behovet, när jag mest klättrat korta inövade turer eller bouldrat tidigare.
Inför den kommande resan till Siurana kände jag att jag ville göra ett försök...Dels att träna mycket, men också inspirerad av professor Wiklund tappa några kilon för att se om den där turbon han pratat om faktiskt kommer. Vikten som egentligen inte varit till besvär för mig i relation till klättring påverkar en hel del vid klättring och kanske framförallt vid längre turer på kalksten. Vad skulle ske om man blev några ”mjölkpaket” lättare?
Fram till jul och nyår hade jag en grundperiod med fokus på både uthållighet och styrka, varvat. Ingen jätte mängd, men en normal mängd för mig på ca 2000-3000 flytt per vecka, beroende på hur jag tränade. Kroppsvikten låg under denna period ganska stabilt på runt 72kg. Konditionsträning i ganska låg utsträckning, ca 2 ggr/vecka. Efter nyår började den ökade träningsmängden sakta ta vid, lite mer precist började det hela vecka 2. Under denna period som egentligen var två kortare perioder, (med en vecka med lite lättare belastning) var mängd ett huvudsaklig fokus. Klättring fem dagar i veckan, måndag-fredag. Två hårdare pass i början av veckan, följt av ett litet lättare, sedan två hårdare igen. Valde att lägga alla pass efter varandra genom att på så sätt tvinga mig till en tolerans av många dagar på, men för att även kunna lägga två ”vilodagar” från klättring under helgen för hudens skull och för att kunna fokusera på konditionsträning. 
Försökte i tillägg till klättringen öka aktivitetsnivån generellt med löpning 5-7 dagar i veckan. Under veckodagarna blev det i huvudsak korta morgonpass före frukost och skola, medan helgerna bjöd på lite längre pass från en timme och uppåt. Gjorde även en liten minskning av energiintaget. Den totala träningsmängden blev, inkluderat de närmaste kommande dagarna 74 träningspass på 55 dagar. Totala antalet flytt per vecka låg på ca 4000-6000 flytt. I huvudsak fyra uthållighets pass i veckan av varierande karaktär, ett styrkeuthållighets pass samt fingerbräda.
Innan jag började spåna på en plan, hade jag aldrig trott att jag kunde köra så mycket, men det visar sig ju också att om man minskar på kvalitén genom att ligga under ”tröskeln”, kan man istället träna så otroligt mycket mer. Upplevde också att jag återhämtade mig väldigt bra av både löpning och de lättare cirkulationspassen mitt på veckan. Så här i slutet av resan och innan den riktiga resan startar känns det skönt att det är över. Uthållighet är extremt mentalt svårt och hårt att köra under långa perioder och det känns viktigt att hela tiden påminna sig själv, varför man gör det...
Resultatet visar sig om någon vecka. Då är det semester och avfärd till Siurana och Margalef. Fyra mjölkpaket mindre att bära på, god uthållighet, och en pirrig förväntansfull känsla i kroppen. Jag har mål och leder jag vill testa och göra, men söker framförallt den sköna känslan av att jag har blivit en lite ”duktigare” klättrare, nu skall jag njuta!
Mikael

6 kommentarer:

  1. Det finns alltid variabler man inte kan kontrollera: skador, sjukdom och så vidare. Men annars känner jag mig helt säker på att du kommer att krossa allt i din väg.

    Kör hårt så håller vi tummarna här uppe för att tick-tick-tåget får upp farten!


    Vi åker ner en vecka i början av April, och jag har resonerat som dig i det att det är lika bra att vänja kroppen med att klättra många dagar i rad. Jag har börjat träna uthållighet förra veckan och hoppas att jag kan omvandla en del av den maxstyrka jag anskaffat till surpump.

    SvaraRadera
  2. The more the merrier!!

    Känns stödet från norr =)

    SvaraRadera
  3. Det är grymt imponerande hur du kan hitta motivation till att träna så pass mycket. Själv har jag precis börjat träna igen efter det att mina axlar krachade. Tydligen blir det inge bättre av att vila så då är det väll bara att tjura på. De första passen var helt bedrövliga ingen kraft i varken armar eller fingrar och mjölksyran kom redan på uppvärmningen. Hade svårt att komma upp till kanten om det var fler än 5-7 moves. Har dock sett en tendens till ljusning de två senaste passen. Har fått tillbaka lite av styrkan och har kunnat klättra längre problem utan att bli helt slut.

    Är helt övertygad om att du kommer att slakta på din kommande resa, Micke. Väntar med spänning på att höra om dina stordåd.

    SvaraRadera
  4. Med en sånn treningsvillighet i nabolandet er det rart at det går så dårlig for dere i de olympiske leker. Hilsen Andersen

    SvaraRadera
  5. 1-0 till Ronny!

    Ja leva på brödskivor och vinna OL/OS tävlingar går inte riktigt ihop för min del...men det verkar funka...Vad har ni i dem?

    M

    SvaraRadera
  6. Tror kanskje det kan være pålegget, da særlig prim som er suksessfaktoren. Ikke kneipen i seg selv. Imponert over treningsmengden du klarer å fordøye. Ronny runner

    SvaraRadera