Surt sa räven...

om rönnbären. Onsdagskvällens aktivitet var att åka ut och bouldra i Västanbäck. Så blev det också, vilket jag ångar lite i dag. Hade det bara kommit lite mer regn där vid 18 tiden så kanske jag inte hade behövt hoppa runt på kryckor nu.

Kvällen började med att jag fick göra Motgiften, ett problem som jag inte har vetat var det legat tidigare. Det är faktiskt finare än vad den ser ut. Efter det så gick vi(Jag, Adrien och Tovo)på Pingu men det problemet var övermäktigt denna kväll. Sen delade vi upp oss, jag och Tovo gick till Havre + Choklad = Sant som är väldigt fint. Synd bara att jag inte fick göra det den kvällen. Vet i tusan när jag kan testa igen. Tovo slet av en dags flash. Sen gick vi och kollade på vad Adrien höll på med. Han var i full färd med att borta upp ett nytt problem, ett hårt problem, men som innehåller en massa fina flytt och ett knälås. Själv tyckte jag det såg lite för hårt ut. Grabbarna pratade om 7c 7c+. Så jag gick till ett problem som jag hade kikat på förra sommaren.

Efter att ha krigat med det problemet en timme och jag kände mig ganska nöjd för kvällen så gick jag ner för att kolla hur det gick för Adrien och Tovo på det nya problemet. Jo då dem hade minsann gjort alla flytt. Starten såg in inte så svår ut och inte knälåset heller. Jag gör väl ett försök då. Sitten gick bra, med lång mans beta är den nog lite lättare. Efter sitten så kommer man upp ganska snabbt i det fina knä låset. Jag tycker in knät och känner att jag sitter som jutet. Släpper handen för att gå till nästa grepp. Shwoop säger det och foten som håller knälåset sticker. Med full kraft och med en ganska stor del av min kroppsvikt försöker jag mer eller mindre krossa en sten som sticker upp ur marken bakom mig med foten eller rättare sagt hälen. Tyvärr fanns det ingen padda på den stenen för tillfället. Jag lyckades dock inte krossa stenen utan det kändes mer som om min häl hade krossats i stället. Väldigt otrevlig smärta.

Men smärtan lättar efter ett tag. Sitter på en sten och gnider mig lite om foten. Efter 15 min är det dags att packa ihop, känner ingen smärta i hälen alls, så jag reser mig upp och tar ett steg framåt. Det gör så jä*la ont så det nästan svartnar. Satan också... Med två träpinnar som kryckor lyckas jag ta mig ner till vägen efter vad som känns som en evighet.

Efter en lång natt blir det taxi till doktorn. Hopp hopp hej hej jo det är så att jag har varit ute och bouldrat. Jo det är så att man klättrar på stenar med madrasser under sig i stället för rep. Jo ja man kan göra illa sig då... Det är därför jag är här nu typ.

Ja det är nog bäst att vi skickar dig till röntgen på en gång då. Efter ex antal timmar i vänterummet på röntgen och några foton på foten kommer sjuksköterskan ut och säger; nej men du kan gå hem nu. Jo visst gå... Det var ingen fraktur på foten... Yess nått positivt i alla fall. Men varför gör det så sa'ans ont då. Jo läkaren berättar att jag lyckats krossa hälkudden/fettkudden som sitter i hälen. Jaha och vad betyder det? Jo det är bara att gå hem och vila. Jaha hur länge då? Nja det vet jag inte kanske en två veckor, kanske en månad. Det finns dock lite saker som du kan göra för att påskynda läkeprocessen... Jo tack tipsa mig gärna!

Adjö och tack för fisken

Dödshålans finest?

Climb-in stämning vid Bergrummet a.k.a Dödshålan på Frösön igår. Tre replag i vad som kändes som en sensommar-kväll i Jämtland.

Klättringen på Frösöberget är inte fin, den är halkig, den är inte alltid bra bultad och graderna är som regel snålt tilltagna när det gäller höga nummer. Länge har jag haft ett motstånd att åka hit p.g.a av bristen på "tydliga" och "snygga" linjer.

Nu börjar det ändras, för oavsett är det ändå en fantastisk lyx att kunna klättra klippa endast fem minuter från där man bor.

Urban-klättring i Dödshålan. Adrien på Battery 2

Turkish Delight #2

En liten film om livet i Turkiet under påsken. Vi stötte på Simon, vår gamla granne som bar med sig sin GoPro kamera vart han än gick. Resultatet har ni här:

Västanbäck växer

Västanbäck... nu skulle jag vilja ösa en hel hink med superlativ över området men det kanske räcker med att jag säger att det är otroligt fint. Fantastisk stenkvalitet och det finns grepp på varenda sten. Området har i dag har redan några klassiker och fler blir det. I onsdags borstades det fram sex, förmodligen, nya problem.

5C Djävuls pinnakeln
6A Sylkanten
6B Syltraversen
6C Syltrollen
7A Orren
7B Havre + choklad = sant

Här kommer en film med Orren och Havre + choklad = sant. Det blev ett litet missförstånd gällande vad Havre + choklad = sant skulle heta. I filmen heter den Jorm Kungen vilket inte stämmer!

I morgon lördag blir det en tur ut igen med förmodligen ännu mer nyturer.

Äntligen hemma??

Fantastisk resa. Lite mer inblandning av kultur, sol, värme och nya "kjennskaper"denna gång. 6 dagar klättring totalt. Trodde jag klättrar många av de finaste lederna därnede. Insåg när vi skulle åka att det finns så många fler. Ny favorit! Det har också börjat borras upp nya leder i granndalen. Hörde rykter om någon stor grotta. Hade bästa vilodagen "all-time". Ofta har mina vilodagar tillbringats vid en klippa eller i en bil irrande runt i en stad eller på landsbygden. Ofta kommit hem tröttare ön när jag åkte. Denna gång började vi med Hamam i fyra timmar inne i Antalya för att fortsätta med Gözleme och sedan en riktigt turkiska traditionell måltid. Som en ny människa. Än så länge inga bilder. Testade några hårdare leder, men hade inte ro att jobba mer på någon av dem en favorit till nästa tur(v.44) blir i alla fall "Over the top". Allt kändes mycket bra. Positivt också att Karolina fått tillbaka lite sug. Det gör sommaren lite roligare!

Längtar till Norge!