onsdag 13 februari 2008

Albarracin!

Johan, Geir och jag(Mikael) flydde vintermörkret för att få sätta fingrarna i lite riktig sten och lapa sol i spanska Albarracin. Albarracin ligger ca 2h västerut från Valencia med bil uppe på det spanska höglandet, ca 1300 möh. Byn finns med på Unesco´s världsarvslista och är mycket vacker bestående av små pittoreska stenbyggnader, murar, slott och ca 1000 spanjorer.
Vi kom till byn sent på söndagskvällen och sökte upp den camping vi tänkte bo på (Camping Albarracin). Stängd som den var ”bröt vi oss in ” och slog upp vårat tält. Tältet rymde två så Johan ”offrade” sig och tog bilen. Med våra sommar-påsar trotsade vi kylan(0-(-5)C).

Vi vaknade till strålande solsken och med hjälp av en ”icke” komplett förare men en mycket kompetent spansktalande guide(Geir) sökte vi upp klättringen(bouldering). Området ligger i en nationalpark och är ett populärt tur-område för vandrare och dylikt. Man klättrar på röd, brant och rätt så grepprik sandsten, med grymt slappa uttoppningar på många ställen. Även om det finns en del sura krimpers som sliter hud var stenens karaktär mer av den sorten som slipar huden. Som Johan klyftigt kom på ”Som sandpapper.”

Under vår resa besökte vi fem av ca tio sektorer Techos, Sol, Arrastradero, Parking och Cabrerizo. Några av de övriga sektorerna var stängda p.g.a. av häckande fåglar(örn tror jag) medan andra hade lite för lång anmarsch. ;).

Till klättringen:

1:a dagen besökte vi sektor Parking och Cabrerizo. Dessa var två mindre sektorer men med många trevliga problem. En del tak, någon snygg spricklinje och en del mantelproblem. Har fanns även en av de mer brutalaste catch problemen jag någonsin skådat!(8A).

2:a dagen var vi på sektor Sol. Ett område med ca 100-150 problem. Här fanns klassiker som Jabaloyas(7B+), Aristronauta(7A) med mera. Dessa hittar man på Youtube om man skulle vilja kika mer. Riktigt fint ställe, ganska öppet, varmt och idylliskt.

3:e dagen, Vila.

4:e dagen gick iväg till sektor Techos. Det var den längsta anmarschen på ca 15min. För oss var det lite lurigt att hitta men PATHFINDER Johan löste det till slut. Sector Techos innehåller massor med tak-klättring och en hel del dynos. Denna sektor hade också en rätt hög koncentration av höga problem..så för den som vill utmana gravitationen kan bege sig hit. I sin helhet en stor sektor med massor av coola problem. Snygga linjer och tak som Milano(7A+), Vuelo sin motor(6B+) och Supernafamacho(7B+) är väl värda ett besök.

5:e dagen körde vi på den enligt oss den finaste av sektorerna vi besökte, sektor Arrastradero. Nära parkeringen som den var, kryllade den av klassiska turer och sanjorer( speciellt på helgen). Värda att nämna, att skåda eller klättra är Esperanza(7A), Escaramuza(7B+), El Succionador(7B+) Ineschakra(7C), Manuchakra(7B+) och Tetris(7C). Här återfinns också en sva-dyno som kommer att återfinnas i vårens nya DosageV, nämligen Grasshopper. Detta område är också lite större än de andra, så här kan man vara många dagar.

6:e dagen, Vila. Denna dag körde Johan på i Arrastradero då han haft känningar i handleden och vilat dagen före. Han flashade en tjusig balansig spricka., Seiscerrado (6C)

7:e dagen drog vi tillbaka till Arrastradero för att jobba på lite nya projekt, men vi började bli rätt trötta och nöjda, samt att även den hud vi grott hemma i c-hallen nu lös med sin frånvaro.

Som helhet var detta en riktigt fin resa. Det var en ganska kall och trång resa, då vi sov i bilen de flesta kvällarna på grund av kylan utanför. Stuga var vi för snåla för att hyra(60 euro, på Camping Albarracin). Observera att tälta i skogen ej är tillåtet då detta räknas som att campa, men att sova i bilen eller på krasch-mattan utanför är helt okej. Under nätterna patrulleras det i nationalparken av ”riktiga parkvakter och polis, så att sätta upp tältet kan kosta. På kvällarna hängde vi på den lokala puben ”Molina del Gato” (kvarnen). Där fanns komplettering till den befintliga föraren, klättertidningar (som om man inte fått nog) och andra klättrare att träffa. Vi var där mellan den 20-28jan, vilket enligt mig är en mycket bra tid att resa. Det kan komma snö, men det verkar höra till ovanligheterna. Solen lyser ofta här.

Albarracin är absolut ett riktigt bra ställe att åka till och trots att allting långt ifrån är utvecklat finns det lätt nog att göra för en mycket lång vistelse där. Potentialen är nästan hur stor som helst och så länge accessen fungerar kommer detta område att växa. Ute i skogarna var det rätt mycket bajspapper och dylikt och ett tips om resväskan inte är för full är att ta med en liten trädgårdsspade för att ”gräva ner skiten”. Jag kommer definitivt att resa hit igen och tycker ni också skal göra det. Detta stället är grymt!

Om ni skulle vara intresserade av att resa dit är det bara fråga oss och övrig information om klättringen i Albarracin hittar ni på: www.boulderalbarracin.com
Mvh
Mikael